Fyrfota luddepelle och tända lyktor

En jobbarvecka har gått. Har haft jobb alla dagarna, vilket är bra för plånboken.
Himla kul har det varit också, med omflyttningar och plockande. Detta trots att inte Bästaste varit på jobbet i veckan. Hon har haft semester och kommer inte tillbaka förrän på torsdag. Men då ska vi jobba ihop och jag ser fram emot detta.

Dagen idag har varit riktigt bra. Solen har strålat och graderna har legat på härliga +6. Vi tog en promenad på förmiddan, livskamraten, Bamse och jag. Han är för söt vår lilla fyrfota luddepelle. Vill gärna vara där vi är och har inget emot en härlig promenad, trots att benen blir trötta. Våra vägar skildes dock när vi kom ner till Bro (granngården där dom har både kossor, hästar, hundar och katter). Det blev lite för mycket för Bamsekatten, som tog sin tillflykt in bland hus och ensilagebalar, katter och kossedoft. Sen såg vi inte honom förrän åtta timmar senare när han kom hem frusen, hungrig och trött. Fast då hade ju jag å andra sidan, hunnit bli ordentligt orolig och börjat fasa för att det hänt missen något. Så det var gott att se honom igen!

Igår ringde snälla sonen. Han undrade om vi skulle tända ljus idag. Modern (jag alltså) blev riktigt varm i hjärtat av detta. Hade själv tänkt tanken men inte vetat om det skulle falla väl ut att föreslå något ljuständande. Nu löste det sej ändå.
Vi åkte upp till Kinnekulle när solen stod som högst på himlen. Det vill säja, den nådde knappt över trädtopparna. Som vanligt var berget bedårande vackert. Höstfärger mixat med frostnupet är ganska oslagbart.
Vi åkte till den plats där modern och fadern är spridda för vinden och tände varsin lykta för dom. En för modern och en för fadern. Det såg så stillsamt och fridfullt ut när lyktorna hängde där i trädet och man såg ljuslågorna fladdra lite.
Nu lyser en nästan full måne och det är fortfarande fridfullt ute. Dagen till ära har vi tänt bambustavar med oljelampor på ute i trädgården. Grannen har nog gäster för där lyser marschaller så fint vid uppfarten. Skönt att bo på landet och slippa "bus eller godis-hysterin". Vilket innebär att vi får ha vårt godis ifred. Och det är inte något nyttigt godis idag (inga nötter och plommon inte). Nej, köpta sötsaker med smak- och färgämnen som inte någon borde äta egentligen. Men, gott är det ibland.

Nu önskar jag alla en trevlig Halloween / Alla Helgons Dag / lördagkväll / helg etc.
Var rädda om er!

Vänner ska man vårda med kärlek och omtanke.

Oj, glömde nästan Dagens färg: Rostbrun!
Och Dagens låt: Changes (gärna på hög volym...)

Just i dag är jag stark....eller?

Vad gör man, när man efter en tung arbetsdag (daglig verksamhet och taktil behandling) kommer hem och inser att det inte finns nåt godis i huset?
Ja, det SKA ju inte finnas nåt godis, eftersom vi inte SKA äta nåt godis.
Vi ska ju vara nyttiga.
Men om nu munnen längtar efter godis och hjärnan hänger på den känslan, vad gör man då?
Ja, ett litet tips är att blanda saltade caschewnötter med katrinplommon och proppa munnen full...

Nej, jag är inte frisk än.
Hostar fortfarande och känner mej hängig.
Vill ha godis!
PS. Funkade med nötter och plommon!

Kommer igen när hjärnan börjat jobba som den ska igen och jag har nåt vettigt att skriva.
När nu DET kan tänkas bli...

Just idag är jag stark - för jag har jobbat en hel dag, plus taktilat, plus varit social - och egentligen hade jag helst velat ligga kvar i sängen imorse, med täcket över huvudet.
Men, det är bra att vara tvärsemot ibland - eller mera göra tvärsemot vad man känner.
Det kan bli riktigt bra i slutändan!

Rädda mej John Blund....!!!



In a mood

I'm in a mood.
In a mood for soft music med massor av feeling.
Blunda och lyssna.
Bläddra på youtube.
Hitta känslan.

Försöker på detta sätt samla kraft och energi...