Spara och - njuta!

Hemma hos oss är det sällan som någonting tar slut.
Ja, jag menar diskmedel, toapapper, makrill och såna saker.
Min mor köpte nämnligen inte bara en av det hon köpte. Nej, gärna två eller fler beroende på vad det var.
Bakplåtspapper och gladpack till exempel köptes det mycket av. Och plastpåsar. Och bakformar. För var det billigt så handlade man. Billigt är det på Ullared och där handlades det för långa tider framåt.
Min mor gick bort 2006 och min far 2008. Jag har fortfarande kvar aluminiumfolie, gladpack, plastpåsar etc från fädernehemmet.
Det värsta är att jag är likadan.
Kanske inte med just dom där sakerna, men med annat.
Köper tre-fyra olika shampoo och duschcremer när jag handlar. Likadant med ketchup och konserver. Bra att ha.
En fördel är att det alltid finns mat hemma när det kommer gäster . Det är ju liksom ingen idé att bara köpa en tvåkilos förpackning med kycklingfilé när man handlar...
Så blir det ju billigare också, eller...?
Nåja, sån är jag. Ärvt eller ej.
Är ju för övrigt Spara i andra sammanhang också - fråga arbetskamraterna till exempel. Men nu har dom "lärt sej".
Innan dom kastar nåt så brukar dom komma och fråga mej om det är nåt som jag vill spara innan dom slänger det. Kul! Oftast brukar det vara riktigt bra grejer som dom tänkt att göra sej av med och många är de saker jag räddat undan ett öde i stadens värmeverk.
Varmt lär vi få ändå så mycket som folk slänger.

Hur kom jag in på det här då? Jo, jag tänkte bara berätta att vi varit ute en liten Köpa-närodlat-runda idag, livskamraten och jag. Det blev i och för sej bara ägg och honung. Men å andra sidan så blev det 60 ägg och 12 burkar honung, så ni fattar vad jag menar ;))
Var hemma hos Goda vännerna på bergets kant också. Där blev vi bjudna på en härligt vintrig och mycket god soppa. På morötter, lök, ingefära och...apelsinjuice! Med härligt bröd och ost till. Mums!
Utanför deras hus stod ett litet rådjur och åt - fyra meter från där vi satt (även om nu vi satt inne). Mitt på ljusan dagen. Kändes lite som att vara i en Disneyfilm. Så rogivande vackert!

Väl hemkomna så var det min tur att få lite lyx. Livskamraten gav mej en helkroppsmassage, med tända ljus, härliga dofter och skön musik därtill. Så underbart avslappnande och skönt!
Sen åt vi en god fiskmiddag med ett glas vin till.
Så nu mår jag sådär oförskämt, underbart bra.
Det ska va gött att leva...!

27 februari

och det känns som tiden bara rusar på.
Har levt i ovisshet inför närmsta framtiden ett tag, men blev lugnad i veckan som var. Nu går det en månad till.
Längre behöver man inte planera framåt. Egentligen. Även om det är skönt att veta hur man har det om tre månader, eller kanske tre år.
Men, vem vet om man lever då. Bättre då att göra sitt yttersta nu.
Jaja, yttersta kanske var att ta i, men jag menar att man kan ta vara på det man har just nu.
Återkommer visst alltid till det här temat på ett eller annat sätt...
Lev nu!

Nu har jag i alla fall gjort lite tavlor - ja, jag menar fysiska tavlor. Inte såna där som jag gör dagligen, på annat sätt.
Har testat acryl på lite olika sätt och jag gillar färgen.
Torkar snabbt men är skön att måla med. Ska testa mer, men måste införskaffa fler målardukar först. Här kommer en bild på ett av de färdiga alstren:
Titta, tolka, tyck...



Faktiskt...

så känner jag mej lite duktig nu.
Har gjort bokföringen och momsen. Har skrivit dom kompletteringar som skulle göras till mina situationsbeskrivningar (skriver om olika sjukdomar till min utbildning på Campus). Har vattnat och pysslat om alla husets växter och ringt lite samtal.
Känns bra.
Livskamraten kom nyss hem. Nygaddad (för er som inte vet vad det betyder så är det samma som nytatuerad).
Herman Hedning på benet och en örn på armen. Herman är en ny tattoo men örnen har han haft sen ungdomsåren. Den var softad i konturerna, färgerna var blekta och den såg bara allmänt gammal och tråkig ut. Men nu! Skitsnygg!
Skarpa konturer, utökad storlek och nästa gång blir det mera färg.
Lovar att visa bilder på dom när dom är klara.
Ibland blir jag också sugen på att göra nån liten tatuering. Men det går i vågor och jag har inte hittat nåt jag skulle kunna tänka mej att leva med på kroppen resten av livet - än! Det kanske kommer...
Har ju två otroligt skickliga tatuerare i släkten nu så det vore ju synd att inte passa på.

En lite temperaturrapport från Västanåker får det bli också.
Minus 20,6 grader!
Brrr!
KALLT!
Skönt att vara inne.
Nu ska jag kolla fb lite och några bloggar, innan jag stänger ner min kompis här.