Fjäder

Ja, nu är det ju inte så att diskoteket har stängt (se tidigare inlägg).

 

Däremot så börjar byggnaden (läs kroppen) bli skakig, av allt dunkande.

 

För att prata i klartext - jag mår fan inte bättre idag, än jag gjorde i natt.

Har i och för sej sovit som en klubbad - gick upp klockan tolv, när livskamraten kom hem på lunch. Men så fort jag satte fötterna i golvet, så började det vibrera inuti mellangärde och bröst.

 

Det vill inte släppa heller.

Jag borde och vill, gå ut i solen. För just idag så ökar antalet soltimmar i november, med flera timmar. Det ser helt underbar ut.

Men, jag måste passa telefonen. Har två eller tre inkommande samtal, som jag bara måste ta.

Så det blir att vänta!

 

Jag hatar att vänta!

Det gör inte fladdret i kroppen någon som helst nytta. Tvärtom.

 

Men jag slipper sitta i telefonkö - jag blir uppringd - förhoppningsvis....

För dessa jävla telefonköer, är nånting som skapats enbart, för att den lilla människan ska få möjlighet att må ännu sämre!!!

" - Du har plats nittiosex i kön. Beräknad väntetid är tjugofyra minuter..."

Vad är det för fel med att få prata med en människa på en gång???

 

Mmmm....jag vet - jag bara klagar och gnäller...

Men det hjälper - liiiite i alla fall

Fast nu har det gått en kvart över den tid som dom sa att dom skulle ringa upp på....

Jag har ytterligare ett samtal, som jag borde ringa. Men nu törs jag ju inte lyfta luren, så det blir upptaget...

 

Okej, där kom första samtalet. So far so good. Två kvar. Inget är som väntans tider...

Undrar om dom ringer om jag går ner och hämtar en kopp kaffe? Troligtvis!

Allt för att stressa en redan orolig själ!!!