MENY
Tänk dej ett diskotek på 80-talet.
Musikens dunkande basljud, som känns i hela kroppen - massor av lampor som blinkar och flaschar.
Tänk dej sen att allt detta finns i ditt bröst och mellangärde.
Dunkandet, pirrningarna av ljuset (omsatt till en känsla då...).
Det hårda basljudet / hjärtslagen, som skickar ut pulser till resten av kroppen.
Lampblinkandet / pirrningarna, som skjuter okontrollerat åt alla håll och kanter (som ett gäng paintbollsgalningar).
Tänk dej sen alla dom här känslorna - när du släckt lampan, och krupit ner under täcket.
Hjärtslagen blir öronbedövande, och man är nästan säker på att täcket rör sej av dom, så hårt känns det som om hjärtat slår. Flascharna ger pirrningar och värk ut i armarna. Dom sticker och domnar - och värker.
Det här är den känsla jag har just precis nu.
Det var liksom ingen idé att ligga kvar i sängen.
Ingen ställning funkar och det blir ohållbart att ligga still.
Lika bra att gå upp.
Så nu sitter jag här och klickar på tangenterna.
Diskoteket är fortfarande i full gång, och paintbolldårarna likaså, men det är lättare att andas någorlunda normalt i sittande ställning.
För dej som aldrig haft hjärtklappning och/eller panikångest, så kan allt det här låta som en kul beskrivning. Men jag lovar dej - det är allt utom roligt!
För man kan inte kontrollera ett skit.
Visst, (försöka) andas lugnt. Arbeta med tankens kraft - att inget kan hända, det går snart över...
Medan hjärnan jobbar i olika banor hela tiden: Varför i helvete ska jag må så här? Lugn och fin - ANDAS! Tur att jag är hemma i alla fall!!! Ska jag ta en kopp thé eller kanske ett piller. Nej, thé är bättre. Fast ett piller kanske stoppar diskoteksscenariot i bröstet så jag kan slappna av och sova... Men jag vill inte trubbas av mer, än jag förmodligen gör av dom små piller jag redan äter. Finns det hjälp så ska man ta den. Plus och minus, fram och tillbaka.... Vore bättre att kunna stänga av hjärnan, än att den ska hålla på att gå på högvarv denna sena timme.
Men bra....där satte illamåendet igång också.
Det som faktiskt varit borta största delen av tiden dom senaste dagarna. Så jävla typiskt.
Nu ska jag gå ner och fixa en kopp thé, för armarna domnar och sticker medan jag knappar på bokstäverna.
BRB...
Det blev Ayur Vediskt Pittathé. Vilket jävla namn egentligen pitta - en mix av pitt och fitta. Nej förlåt, det har säkert en indisk betydelse som är jätteintressant. Ska komma ihåg att googla på det nån gång...
Jag tappade den ju i golvet häromdagen, och sen så ville inte objektivet vara med. Det vägrade att åka in, och kameran vägrade att ta bilder. Den bara pep lite och så stod det nåt om 'objektivfel - starta om kameran'.
Visst, det gick ju inte. Så kameran har stått på krivbordet sen dess. Jag har testat att starta den flera gånger, och att trycka in objektivet med "milt" våld, men det har inte funkat. Så imorse, (jaja, i förmiddags då) så testade jag igen. Plopp, så åkte objektivet in! Och nu gick det alltså att ta kort igen.
Ja, det är ju det här med tekniska prylar och jag!
Ibland går det inte alls, och ibland har jag bara en jävla tur!
Det var som vår nya piltavla. Den är ju också elektronisk...
Förut ikväll så stod livskamraten och jag och kastade pil. Det gick skitbra och jag ledde stort. Då råkade jag trycka på avstängningsknappen, istället för "nästa spelare". Såååå typiskt.
Så vi började om igen. Gick ju bra, för jag vann :) men jag tror det är nåt glapp i skiten, för displayen blinkade glatt och visade egna små uträkningar, som inte stämde alls.
Nåja, jag vann som sagt, och det var lite kul (livskamraten är inte en jättebra förlorare!!)
Men vi måste ju träna lite, eftersom våra goa grannar också kastar pil (fast inte lika bra!). Oooops, nu stack jag allt ut hakan ordentligt. Men men, det där brukar Karma fixa ganska snabbt...!!!
Mmmm....det var gott med Pittathé. Ljudet av hjärtslagen som ekade i huvudet, börjar att avta. Underbart.
Men jag törs inte lägga mej ännu, rädd att det kommer tillbaka.
Det känns bra att sitta här och skriva, så det får bli några rader till.
Kan ju berätta att jag var ute hos tjejerna i Hovby häromdagen. Det var alldeles fantastiskt skönt och avslappnande. Nä förresten, det var ju igår jag var där. Närminnet är kasst! Samtidigt som jag är helt veckovill...
Jag var i alla fall där och fick en kraniosakral behandling. Kände hur spänningar lossade, och hur jag blev rörligare och mjukare i nacke och leder. Välbehövligt. Min kropp har och har haft, en hel del låsningar och blockeringar, som jag har blivit hjälpt med. Har fler tider för behandling - skönt att få proffshjälp!
Så här ser det ut i garaget för tillfället. Dom andra delarna ligger utspridda i verkstan. Objekt, kallar han det!
Skrot, kallar jag det. Men han kommer med all säkerhet att få till det, så att det blir en häftig moppe när den är klar. Bra att han har nåt att pilla med...
Själv så pillar jag i lekstugan, när det känns okej. Det ger en harmonisk känsla, att sitta därinne. Sen är det inte så himla noga om det blir nåt gjort eller inte.
Så idag har jag faktiskt suttit därinne ett tag. Det resulterade i några små änglar.
Skulle egentligen gått upp till verkstan, där jag har Lady'n inlämnad för tvätt och vaxning, men jag orkade inte ta mej ut idag. Det blev fyra kilometer igår - jag är glad för det!
Idag har jag mest tvingat mej själv att INTE gå och lägga mej. Klarade det, så jag borde vara trött nu. Och det är jag också!
Thékoppen är tom, Tassman ligger över mina armar - han kände nog på sej att det värkte i dom, för nu ligger han som sagt över dom, och spinner. Han bryr sej inte om att jag rör mej när jag skriver, och att han inte får ligga still. Så jag tackar för hans katthealing och låter honom fortsätta. Tills jag stänger av och går och lägger mej vill säja.
Då brukar han komma med och ligga vid mina knän.
Lilleman och grannens lilla Misaki ligger och sover redan. En uppe på garderoben och den andra i fönstret. Ja, dom är för söta! ♥
Nu ska jag bara läsa igen vad jag skrivit, och rätta till stavfelen (dom jag ser...).
Sen ska jag göra ett tappert försök att sova igen.
Det känns lite bättre i kroppen nu....så bara att hoppas att det funkar alltså!
Illamåendet försvann till viss del av Pittathét - ska försöka sova bort resten...
Natti!
0