Fjäder

Naturen läker
Åtminstonde så hjälper den till med läkningen.
Det är min erfarenhet och känsla.
 
Så jag tog mej till stranden.
 
Sand, sol, vatten - och jag.
 
Det var skönt att vara ensam, för plötsligt kom tårarna.
 
Satte mej på en rot, och drack en kopp kaffe, i min ensamhet.
 
Tittade på det lilla...
 
Och det stora.
 
Försökte andas...
Försökte tömma hjärnan...
Försökte bara vara!
 
Kände mej lika urklämd och förbrukad.... som tuben i sanden.... på stranden....
 
Men samtidigt lika stark som rötterna... som krampaktigt håller fast... för att inte träden ska falla....
 
Insåg att jag har mina egna rötter.... mina egna livlinor, och räddningsbojar....
 
I min familj och bland mina vänner!
 
Men även sådant sätts på prov...
 
 
Satt med fånen och lekte en kväll. Man kan göra mycket med den. Både bra och dumt.
 
Jag gjorde tavlor....!!!
 
Av bilder och texter...
 
 
Möjligheterna tycks oändliga - i skapandet av egna tanketolkningar... och funderingar...
 
 
 
Verktygen och hjälpmedlen är många - precis som i livets snårskog...
Det gäller bara att hitta dom. Söka, leta, våga använda...
 
 
 
 
 
  
 
 
Alla dessa teknikskapade alster, gav mej i alla fall styrkan att sätta mej i lekstugan en stund. Dom gav mej inspiration och idéer, som jag kanske kan förverkliga nån dag...
 
Jag önskar bara att jag kunde vara som på den sista bilden jag skapade...
 
 
Men efter ett supertrevligt besök häromdagen, då vi diskuterade allt mellan himmel och jord, så inser jag att jag faktiskt har styrkan. Någonstans inom mej.
 
Många skratt och leenden blev det. Och många minnen...!
 
Jag ler när jag tänker på allt vi pratade om. Ibland behövs det inte mer än så, för att man ska få en kick framåt och uppåt.
Sen kan jag ju i och för sej tycka, att det vore enklare, om inte livet innehöll så mycket fallgropar och möjligheter till missförstånd.
 
Men som sagt, huvudsaken är att man har sina nära och kära. Sin familj och sina vänner.
 
Dom betydet ALLT!
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress