Fjäder

Plockar undan en del efter sommaren - solprodukter, skor, värmekudde (!), lappar, saker, ting, prylar...

För hemma i Hem-Ljuva-Hem, där finns det ingen som helst ordning under sommarmånaderna. Vi springer ut och in, som vi är - katterna också! Dynor och plädar hamnar lite varstans, badkläder likaså. Grejer till loppishuset ligger i små prydliga högar här och var, och stryktvätt ligger i en annan hög...osv...osv.

 

Ja, vi lever nära verklighet och natur på sommaren - så mycket vi bara orkar. Till skillnad från resten av året, då jag vill ha det rent och snyggt och, i alla fall en viss ordning. Även om jag nu släpper på alla invanda måsten och pedanterier en del av året, så gillar jag att ha det "prydligt", resten av året (den mörka årstiden). Då, när det är mörkt ute och man tänder ljus och dofter inne, och bara njuuuuuter.

På nåt sätt, så är det lättare att hålla "ordning" då.

 

Det är en viss skillnad, mentalt, mellan sommar och resten av året, för mej.

Med sommaren följer en viss "ansvarsfrihet och lössläppt lusta". En lust att bara vara, att leva så naturligt och nära naturen som möjligt, och att skita i alla måsten. Jag hamnar nånstans på 70-talet på sommaren. När man levde på enklaste, bekvämaste sätt...!!!

 

Men nu har vi alltså 2016. Vilket innebär att jag måste vara bortåt XX år gammal!

Men det skiter jag i!!!

Jag är precis så ung som känslan säjer att jag är - ständigt 27 alltså!!!

Därför passar det mej bra, att leva som på 70-talet (när en del av mina underbara vänner faktiskt föddes....!!!)

Så, återigen - ålder är bara en siffra på pappret. Det som räknas, är känslan i hjärtat!

 

Har man inte det, då blir man nog gammal rätt fort, skulle jag tro...

Sen är jag inte den som "sticker under stol med" (va' fan betyder DET egentligen....) att jag har erfarenheter och kunskaper från hela mitt tidigare liv, som jag utnyttjar för att må bra nu för tiden.

Antar att det är så det fungerar - man lär sej (förhoppningsvis) under tiden man lever. Sen använder man dom kunskaperna under tiden man lever vidare...

 

Näää, det tyckar jag inte. Om du fattar vad jag menar, så tänker vi ganska lika.

Om inte - ja, då har du en annan syn på livet och det som händer och sker.

Inget är rätt - och inget är fel!!!

Vi utgår alla från vårt eget perspektiv, på det som kallas livet.

 

Vad händer mer i mitt liv just nu då?

Jo, jag arbetade första dagen efter semestern idag. I och för sej så jobbade jag ju två veckor, mellan mina två semesterperioder. Men det känns liksom inte. Det är som om jag varit ledig "hur länge som helst"...

Det kändes förvånansvärt bra och lätt att komma tillbaka, och in i jobbet igen.

Sen vet jag ju inte hur min arbetskollega kände det...

Troligtvis var det hon som tog "hela lasset" idag, medan jag bara var...

 

Men jag gillar mitt jobb. Jag tycker om dom jag jobbar med. En del mer än andra!! Men det är liksom det som är grejen. Att tycka om folk på en skala - som ständigt ändrar sej....

För inget är statiskt - förutom känslan och kärleken till dom man verkligen älskar!!!

Den känslan, den kärleken, ändras aldrig!!!

Never ever!!!

 

känner jag att jag vill vara lite social, och nära min livskamrat. Därför tackar jag för att du läst mina fladdriga tankar och tyckanden. Jag återkommer, så att säja!!!

 

Kram på dej, min vän! "joarålvejsånmajmajd"......