Fjäder

Dagen har andats harmoni och lugn.

Fram på eftermiddan, så åkte vi ut en sväng i Ladyn. Livskamraten vid ratten och jag nedsjunken på passagerarsidan.

Färden stryde upp mot Kinnekulle. Det var längesen jag var där kändes det som.

 

Så mycket grönt som helade mitt sinne och så många minnen som dök upp. Tror jag grät en skvätt i hjärteroten, när jag tänkte på dej...

På alla gånger vi vandrade, pratade, skrattade, njöt. Hur du sen försvann, och allt blev till minnen.

Vi som skulle gått så många sträckor på berget. Vi som skulle lyssnat på och pratat med varandra. Vi hann med en del. Men min längtan tillbaka är stor.

Jag saknar dej så!

 

Hela berget andades stillhet och lugn. Det var något alldeles magiskt att vara där just idag.

Tassade lite i skogen, gick intill vattnet, njöt av utsikten och återigen - allt det gröna!