Fjäder

Dagarna går...
och jag fyller dom med sånt jag tycker om.
Härliga bad ute på Svalnäs är en utav dessa grejer.
En annan sak är att se och fascineras av allt det vackra som finns i vår närhet. Som den här fantastiska björken till exempel. Jag har tittat på den många gånger, men nu först såg jag den!
 
Vi har så mycket runt omkring oss, som vi bara tar för givet. Andra saker finns där, vi tittar på dom dagligen, men ser dom ändå inte.
Inte förrän man helt plötsligt, av någon förunderlig anledning blir uppmärksam på just den saken/detaljen och verkligen ser den.
 
Likadant är det med människor. Vi omges av människor dagligen - på arbetet, hemmavid, på gator och torg, i affärer...etc etc. En del möter vi dagligen, utan att reflektera nämnvärt över det faktum, att varje person utgör en liten del av våra liv, på ett eller annat sätt. Så plötsligt en dag, så ser man helt plötsligt människan bakom personen. Han eller hon blir en unik varelse med ett liv, en ryggsäck och en personlighet.
Såna där aha-upplevelser är guldkorn i tillvaron. Att inte bara titta, utan att verkligen se också...
 
Fast å andra sidan - i dagens stressiga tillvaro, när vi möter hundratals människor varje dag, så ska vi nog vara glada att vi blivit begåvade med förmågan att sålla intrycken. Men visst är det lite intressant ändå, det här med att vi kan "välja" hur vi vill se på saker och ting. Man kan ju gå genom livet utan att överhuvudtaget varken bry sej eller se något. Medans någon annan ser allt och engagerar sej totalt i det den upplever.
 
Jag tycker om att se det lilla i det stora. Det är min gåva.
Vet inte om det är därför som jag tycker det är så himla roligt att fotografera, eller att skriva, men det tillfredsställer ett behov jag har. Och jag är tacksam över att kunna göra bådadera.
 
Nä, nu blev det mycket text, så nu blir det lite bilder istället...
Inte mycket till bild kanske, men jag älskar att se det höga gräset som leker i vinden, och som glittrar gyllene i solens strålar.
Solens strålar har en förmåga att kunna skapa magi!   Som här, hemma hos goda vänner, i deras vrå av världen.
"Solfacklor", som troligtvis är nån form av kungsljus, eller släkt med, eller nåt... Vackra är dom i alla fall!
Här var det meningen att trädet skulle vara bildens fokus. Mitt fina lilla manchuriska valnötsträd, som jag fått av en lika fin vän.
Men när jag tittar på bilden, så ser jag först och främst hjärtat som bildas av klematisbuskarna  i blomsterväggen bakom trädet...
 
En bild kan förmedla så mycket!
 
Lilla svartvita Lilleman som kommer och strosar intill den svartvita yin- och yangsymbolen...
Träden som speglar sej i husets fönster...
Dom vita blombladen från honungsrosorna, som fallit till marken och "övergår" till blommande vitklöver i gräsmattan...
Bladen som glänser nästan vita, intill den glittrande kristallen i den rostiga ställningen...
Den lilla fikaplatsen på stentrappan, skymtande fram bakom det blommande och gröna....
Ett magiskt skimmer ligger över bilden som helhet...
Hem-Ljuva-Hem
 
Ja, en bild kan förmedla så mycket...
 
Vi fick ju en fåtölj av våra snälla grannar nedåt vägen, för ett tag sedan. Jag ska klä om den nån gång under hösten/vintern/våren, men tills dess får den stå med plädar över. Blev så himla nöjd med den mysiga läshörnan! Det känns ombonat att sitta uppkrupen bland alla dessa skrivna ord i bokform.
 
Nu ska jag pausa en liten stund i skrivandet. Magen påkallar uppmärksamhet. Den vill ha mat!
Så jag ska botanisera lite i köket, innan jag fortsätter mitt skrivande.
Hej på en stund!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress