Fjäder

Har du någon gång funderat över, vad det är som gör så ont när man mister någon man håller av?

Det kom till mej som en blixt från en klar himmel häromdagen.

För den smärta som uppstår i avsaknaden av en människa, är ju detsamma för själen och anden, som den som uppstår i kroppen, rent fysiskt, då man mister en kroppsdel. Så måste det ju vara. Varför skulle det annars göra så ont?

 

Det kallas ju för fantomsmärtor när det rör sej om den fysiska saknaden och smärtan, så varför inte kalla det fantomsmärtor även när det handlar om den psykiska/själsliga saknaden, och den smärta som det ger. Kropp, själ och ande är ju människans helhet. Och fantomsmärtor är ju något av det värsta man kan uppleva - vilken del av kroppen det än handlat om - ett ben eller ett tomrum i hjärtat...

 

 

Bara en liten reflektion av det som händer i livet!