MENY
Uppäten macka och urdrucket kaffe.
Ur högtalarna strömmar det ljuv musik och utanför fönstret vräker regnet ner.
Jag sitter här och mår gott, men funderar lite på livet och vad som ska hända.
Som tur är så har vi inte en aning, vad framtiden har i beredskap åt oss.
Det löser sej nog!
Fick en så fin kommentar här på bloggen inatt, på mitt förra inlägg. Det värmer i hjärtat. Tack!
Därför kände jag mej inspirerad att skriva idag. Utan att egentligen ha nån förhandsaning om vad.
Men det ligger ju nära till hands att skriva om Hem-Ljuva-Hem.
Vi har så många rum i vårt liv.
Men det vackraste rummet - det i mitt hjärta,
där bor Du min älskade.
Vi bor fortfarande kvar ute på landet.
I det hus vi bott i dom senaste tio åren. Huset som ska säljas!
Men vi vet inte när.
Ingen information om någonting, förutom att det ska dras in kommunalt vatten i huset innan...
Det skulle kunna räknas som psykisk tortyr, det här med att inte veta, eller få information, om det som faktiskt kommer att förändra vårat liv.
Att leta efter en ny bostad, är något som ska göras med glädje och förväntan - Inte under tvång!
Jag skulle kunna komma på så många andra lösningar, än detta som är på gång, men återigen - Mammon talar!
Undrar var vi är om ett år? Var vi bor?
En sak är i alla fall säker, av allt det som händer i ens liv, så sparar man erfarenheter och minnen. Bra och dåliga!
Nej, varför förstöra denna härligt gråkalla och regningt vackra dag med negativa och sorgsna tankar!?!
Bättre att gå in i lekstugan och göra nåt kul. Ska samla ihop alla mina inspirationsurklipp, foton och skisser, och göra en bok/pärm av dom. Gillar att ha fysiska papper att bläddra i, även om det är smidigt att sitta vid datorn och titta på Pinterest etc.
Men det är ju det här med att ha nåt i händerna. Det ger mej en tillfredställelse att kunna känna, rent fysiskt. Även om nu ögat också ska ha sitt, naturligtvis.
Noli tangere circulos meos
Nä, rubba inte mina cirklar, för då kommer jag ur balans. Det klarar jag så bra själv, genom att övertänka...
Nu är det dags att avsluta här. Har gnällt lite som vanligt - men det är bara "toppen av isberget" du fått ta del av. Det som ligger under ytan får jag bearbeta och klara själv.
Jag är ändå tacksam, att kunna ha mitt skrivande som ventil när jag behöver det.
Ha en fortsatt bra dag nu - och gör bara det Du själv vill!!!
Bara så ni vet!
0