Livets enkla ting

Hösten smyger sej på. Luften känns mer syrerik och dofterna ändras.
Just idag är himlen grå - än så länge. Blad och grenar vajar i vinden, utanför fönstret där jag sitter.
Det känns som om asken strax utanför, har växt över en meter i år. Den sträcker sina grenar vida omkring.
Det sveper in frisk luft genom vädringsfönstret och det känns gott att sitta här inne.
 
Har planer på att ta en promenad, men det får vänta lite. Kanske solen tittar fram i eftermiddag. Inte för att det är nödvändigt med sol för att ta en promenad, men det skulle vara trevligt.
 
Vet att jag borde träna mej att vara lite social också. Röra mej bland människor. Men jag tycker fortfarande att det räcker med en eller ett par åt gången. Då blir inte intrycken så röriga.
Sen är det faktiskt nyttigt att vara ensam, och lära känna sej själv också. Att lära sej att stå ut med sej själv, i vissa fall...
 
Igår var jag ute i skogen i tre timmar. Gick för mej själv och bara njöt av att vara. Skogen har en lugnande inverkan på mej. Träd är så otroligt fantastiska. Starka växer dom, sida vid sida, eller alldeles för sej själva. Tror jag är en trädkramare innerst inne, för dom ger mej en känsla av trygghet, när jag inte kan hitta den annars.
En häxring av röd flugsvamp, under stora granar.
Ståtliga, raka tallar med sin grova bark i mosaikliknande mönster. Och med en doft som är frisk och ljuvlig.
Granar som både är mjuka och vassa samtidigt, med sina korta små barr. Doften av grankåda...
Eller björken - ett träd som jag ser som svenskt, fast det förmodligen finns överallt på dom här breddgraderna.
Snabbväxande askar med flikiga, nästan lite exotiska blad - rönnar med sina sura, röda bär, lönnar, almar, oxlar, ekar, aspar, alar....
 
Ja, på tal om alar - det säjs ju att fästingar trivs speciellt bra i just alar. Och kanske var det så att jag gick bland alar igår. Eller också var det det höga, fuktiga gräset. Men när jag kom hem, så hade jag ytterligare mer, än tio liter rensade trattisar med mej...
Jag hade även tre fästingar (eventuellt fyra) och två älgflugor. Fy fan för dessa små kryp. Det är baksidan av den underbara hösten. Men, också såna smällar man får ta, när man som jag älskar att vara ute i skog och mark.
Trattisar, förvällda i sin egen vätska
 KarlJohan, som jag smörstekte tillsammans med lök och bacon
Jodå, tio liter rensade trattisar bar jag hem i korgen. Plus ett par riktigt fina KarlJohan. Det är lycka att gå i skogen och hitta svamp! Trattisar var det så gott om, att jag gick runt på samma ställe i skogen i säkert en timma, och bara plockade och plockade. Nu tar det ju lite längre tid eftersom jag rensar medan jag plockar. Men det är så skönt att slippa rensa när man kommer hem, tycker jag. 
Då är det bara att lägga upp till tork, eller förvälla, eller vad man nu vill göra. Igår blev det förvälld svamp in i frysen. Häromdagen blev det till tork. Underbart att ha till vintern.
 
Köket är också en plats där jag mår bra. Jag trivs med att laga mat och att hitta på lite nya rätter. Lika roligt är det att ta hand om frukt, bär och svamp. Skulle vara bra om jag kunde sätta igång och baka också. Hembakt glutenfritt. Jag gjorde faktist en focaccia för ett tag sedan. Med vitlök, ost och dill. Den blev gudomlig! Men skulle behöva komma igång att göra mera bröd - så jag laddar...
 
Ja, det är dom enkla sakerna som är bäst i livet. Sol, vind, vatten (natur), mat och kärlek. Och inte nödvändigtvis i den ordningen!
 
Nu ska jag släpa mej bort ifrån datorn och sittandet. Väntar besök av en god vän, och ska sätta på lite kaffe. Sen får vi se vad det blir av dagen. Hittar jag på något kreativt, eller kommer på nåt jag bara måste skriva om, så kanske vi ses senare idag. Om inte, så får du ändå ha en bra tisdag.
Var rädd om dej!
 
Hälsningar från "fladdriga Fjäder"

Kommentera här: