MENY
Redan fredag igen då!
Ledig dag!
Det är den här dagen som gör att jag orkar med jobbet dom andra fyra!
För nu händer det alldeles för mycket på en gång, för att jag ska gilla det.
Men så är det - bara att gilla läget, som en jobbarkompis ständigt säjer...
Men jag gillar ju mitt jobb!!!
Om jag får hålla på med det jag är där för att göra, inte en massa annat oväsenligt som suger energi.
Jag är där för att "mina" brukare ska få en bra dag på jobbet.
Så enkelt är det!
Därför är det gott att ha underbara minnen att leva på.
Så man kan fly den bistra verkligheten en stund, så att säja.
Förra helgen gav många såna minnen! 
En av dagarna så bestämde vi oss för att göra en liten utflykt.
Jag satt och kollade på nätet, sånt som fanns i närheten av Stockholm och som man kunde tänkas vilja se eller uppleva.
Hittade en plats - Blå lagunen...
(Längs Munsöns östra sida mot Långtarmen (Mälaren) sträcker sig Uppsalaåsen, en av Sveriges mäktigaste rullstensåsar. Här har sedan 1800-talets slut stora mängder grus brutits. Strax norr om Husby gård består Uppsalaåsen huvudsakligen av fin sand. Under 1950- till 1980-talen hämtades här stora mängder sand av markägaren Jehander. Man grävde ner till drygt 20 meter under Mälarens vattennivå och gropen fylldes med vatten. Mellan gropen och Mälaren finns en smal ås och i norr kvarlämnades en mäktig sanddyn. I slutet av 1990-talet upphörde brytningen och området efterbehandlades. Vattnet är turkosskimrande och klart, därav namnet ”Blå lagunen” som numera är en välbesökt badsjö. I sjön finns även fisk och kräftor. / Text från Wikipedia)
Vi åkte bilfärja över till Ekerö. Sen var det nån mil till vi svängde av mot Blå lagunen.
Hade ingen aning om att Ekerö var så stort!
Vi parkerade på en liten grusväg och så gick vi genom en skog. Kom fram till ett gammalt grustag med höga sandsluttningar och backar. Det var såna där branta backar som säkert funkar som terrängträning för dom som gillar sånt.
Vips, så började Dottern och livskamraten att klättra upp i en av dom brantaste backarna.
Det var löst grus, brant stigning och två glada själar.
Herregud vad vi skrattade!
För det var svårt att få fäste, och dom åkte neråt medan dom klättrade uppåt. Men dom lyckades i alla fall ta sej nästan upp till toppen innan dom bestämde sej för att vända nerår igen - eller om det var sanden som bestämde åt dom....
Det var länge sen vi skrattade så mycket tillsammans! 
En helt underbar känsla - mitt i ett grustag, strax utanför huvudstaden.
När dom väl kom ner, vilket visade sej vara lika lurigt som att ta sej upp, så var dom helt sandiga - i skor och på kläderna. Men glädjen var det inget fel på!!!
Tur att det bara var några hundra meter till lagunen.
Där blev vi stående en stund, för att det var så himla vackert - sen hoppade vi i och badade!
Tror jag kan påstå att de var ett av sommarens absolut bästa bad. Vattnet var svalkande, men hyfsat varmt. Botten var sand och sten, ganska kraftigt nedåtlut mot mitten av sjön och känskan var bara helt jävla underbar!!!
Efter en hel massa plaskande och badande, så gick vi runt den lilla sjön. Vi konstaterade att det var tur att vi kom efter högsäsongen, för man kan bara tänka sej hur mycket folk det kunde vara här på sommaren.
En helt fantastisk plats!
På andra sidan den höga rullstensåsen låg *Långtarmen* (!!!) - en del av Mälaren.
Sagolikt vackert!
Efter bad och promenad var vi hungriga, så vi åkte vidare på ön, för att leta efter ett matställe.
Det blev Jungfrusunds restaurang, som blev vårt mål.
Första gången jag såg någon stå på vattenstrålar (heter naturligtvis nåt helt annat) precis som på TV-reklamen.
Ovanför den vita taknocken...
Det såg inte helt lätt ut!!!
Där blev det en fantastisk måltid ute på bryggan. Sen tog vi efterrätt (creme brulee och irish coffe) inne i restaurangen. Såååå mysigt!!!
Kul att se att människor i alla åldrar kom till detta ställe! 
Dagen avslutades med ett dopp i hotellet pool...
Tack min älskade underbara dotter och härliga livskamrat för en fantastisk dag!!!
Familjen framför allt 💚
0