Hoppas jag kan smitta av mej lite på dej...

JAG TROR JAG ÄR KÄR!!!!       
 
Hejsan!
Onsdagskväll och känslorna svallar.
Vad har hänt? Är hon galen?
Japp!
 
Idag är jag galen i livet!
 
Efter ett par dagar på jobbet, med enbart mina underbara arbetstagare, praktikanten och jag, så borde jag vara astrött. Lägg sen till att vi hade möte efter jobbet igår. Jag borde vara tröttare än en trött gnu!
 
Men jag är pigg. Jag är glad. Jag är oerhört tacksam. Och, jag är kär!
 
Jag är kär i livet!
 
Dom sista dagarna har det lossnat ordentligt inne i lekstugan. Jag har kommit in i ett flöde - av någon sort.
Först gjorde jag en "verklighetsmålning" av en dröm jag hade. En akvarell som handlade om självvald instängdhet i en form jag inte sett tidigare i en dröm. Sen blev det en minnesmålning av ett hus som ligger i staden - också akvarell, och som i nuläget är både spännande och intressant. Den senaste skapelsen blev en natur- och byggnadsdetalj ur minnet. Jag är mycket nöjd!
 
Dagarna på jobbet denna veckan, har inneburit mycket prat, förklarande, lyssnande, iakttagande och glädje. Samtidigt som jag varit väldigt lugn och avslappnad - på gränsen till skärpt sengångare!
Kan inte förklara bättre än så. Men det känns bra. Det är det viktigaste. Det har lett till spontana känsloyttringar och ett inre lugn. Har jag sagt att jag älskar mitt arbete?!!!
 
Så satte vi oss vid TV:n ikväll, livskamraten och jag. Blippade lite mellan kanalerna och fastnade på kunskapskanalen. Ett äldre brittiskt par gjorde en resa på Göta kanal. Det var det hela.
Men vilket underbart program. Lågmält, vackert och med massor av go'a känslor. Ett program att njuta av. Feelgood!
 
När det var slut så blippades det en kort stund igen. Tills bilden stannade på Lars Lerin. Ett program med honom och med Kakan som gäst - tillsammans med ett gäng funktionsnedsatta, yngre personer. Whaoooow!
Det handlade om konst, om tankar, klokhet, iakttagelser och vikten av att vara fri att göra det man kan eller vill...
Ett sånt där program som hade både tårar, skratt och en hel massa igenkännings- och aha-upplevelser.
Ett prgram som förmedlade så mycket kärlek och lyckokänslor!
 
Så nu bubblar det i kroppen, som utav kärleksbubblor.
Det finns så mycket vackert i vår värld. Nära oss, i vardagen. Grejen är bara att öppna upp och tordas ta emot. Att inte avskärma sej och stirra rakt fram i tunneln, eller med försiktiga rörelser endast hålla sej inom ramen.
NEJ - det handlar om att våga!
Vidga sina erfarenheter och känslor i samma takt som möjligheterna kommer. Ingen blir glad av att vara ännu ett får i den stora fårskocken!
 
Då är jag hellre det svarta fåret, som upptäcker saker och ting på egen hand och som får erfarenheter genom att prova!
 
Kärlek och glädje åt dej som läser mina rader. Hoppas att jag kan smitta av mej lite på dej....
 

Kommentera här: