anitafeather - Hoppas på svar...

Idag har jag har några frågor, som jag hoppas kunna få svar på...

Varför har sjukvården blivit hantlangare åt läkemedelsindustrin? Det spelar ingen roll vad man söker för, på vårdcentraler etc runt om i landet. Det stående svaret är - ta en alvedon och en ipren. Ont i huvudet - alvedon och ipren. Svullna och rinnande ögon - alvedon och ipren. Ont i ryggen - alvedon och ipren..... Paracetamol (ex Alvedon) med ibuprofen (ex ipren) - verkar vara den magiska kombinationen, som hjälper mot alltnu för tiden. Från nageltrång till hjärtesorg. Hur fan kunde det bli så här?? Förr i tiden fick man prata med en livs levande människa, när man ringde sin vårdcentral. Oftast var den människan utrustad med både empati och kunskap, i en smakfull balans. Efter att ha pratat med denna kunniga människa nummer 1, så fick man oftast en tid hos en läkare = kunniga människa nummer två. Man fick träffa nämnda läkare, i ett personligt besök, och hon eller han lyssnade på det man hade och säja, samt gjorde en undersökning, innefattande den kroppsdel man sökte för. Oftast sammankopplat med diverse prover som behövde tas. Nu, får man vara jävligt glad, om någon från den vårdcentral man hör till, och som man valt att ringa till - ringer tillbaka någon gång under samma dag. Men den glädjen kan snabbt grusas, om det personen i andra änden av telefonen bara säjer är - ta en alvedon och en ipren och återkom om det inte gått över om några dagar. Men för helvete!!! Om några dagar kanske inte personen som ringde lever. För summan av allt detta kan bli att "- oj, har det gått så långt - synd att du inte hörde av dej tidigare, för nu är det för sent". Okej, lite dramatiserat och överdrivet, men fan inte mycket!!! Vad hände egentligen med det personliga mötet och vikten av att lyssna? Eller är det så, att vi redan är så förbannat mycke' människor på den här planeten, att vi inte räknas längre? Jag menar, det finns ju så många andra, så varför ska vi hjälpa just dej...??? Ja, det var min ena fundering och fråga - idag uppkommen av två fingrar (och en hand), som sannolikt behövde röntgas, eftersom personen ifråga hade konstant värk och smärta. Alvedon och Ipren.....!!! # ¤ *** ### grrrr.....

Nästa fråga är av en annan karaktär...

Hur fan ska man kunna rösta på något parti i höstens val? Jag menar, finns det någon enda politiker som talar sanning? Och vad är i så fall sanning? Är det din eller min verision av det hela. Vem har rätt? Varenda liten politiker, från lokala gräsrötter upp till riksdagen välbetalda aktörer, kommer som vanligt att ljuga oss fulla av skit. Så har det alltid varit, och det blir bara värre och värre. Finns det någon, som hållit ett vallöfte? Jag bara undrar! Skulle inte tro det. En mix av personer som förhoppningsvis har lite vett och sans kvar, kanske skulle kunna fungera, Men då kommer man ju till den saken, att dessa personer sällan är med i samma lilla "förening för inbördes beundran", det vill säja - parti. För jag kan väl se det som så, att det finns något liten vettigt och klokt hos alla lagen. Men när det väl är match och det är VM-kvalet som gäller - då finns det varken lagar eller regler längre. Då borde det istället vara utvisningar på livstid för en del! Så hur i helsicke ska jag kunna hitta ett lag/parti, som står upp för den lilla människan? Som värnar om individen och fördömer allt vad våld, mobbing, trakasserier, orättvisor etc etc heter? Det är ju en ren utopi att tro på något sådant i dagens samhälle. Nej, här spelas för egot, mammon, makten och den totala förnedringen av folket. Fy fan!

Hoppsan, vad hände här nu då? Lilla Fjäder brukar väl inte snacka om varken politik eller andra samhällsfrågor offentligt? Nä! Det brukar jag inte. Men för den skull så är jag inte utan åsikter! Och ibland rinner det över av all den skit man hör och får till sej dagligen!

Just nu så skulle jag vilja sitta ner och ha en lång och allvarlig diskussion med Karma. Jag har nämnligen en del frågor till henne också...!

Men visst är det väl så, att man får tillbaka det man ger? Att man skördar det man sår? Det är i alla fall min ledstjärna. Oavsett hur korkat eller dumt jag själv har betett mej, så nog fan har jag fått tillbaka det igen.

Samma gäller det goda jag gjort. Det genererar gott tillbaka (vilket är bra mycket trevligare).

Och nu sitter du väl där och tänker - "ha' hon sa det och det till mej och då blev jag skitledsen - hoppas hon får sitt straff för detta!". Ja, var det illa menat och med vilja att skada, så tror fan att jag ska straffas, eller få tillbaka på något sätt. Karma brukar aldrig vara knusslig med sånt. Ibland smäller hon till direkt. Andra gånger väntar hon tills det känns ordentligt!!! Men hon uteblir aldrig med det ena eller andra. Sen behöver man ju inte kalla det för Karma. Man kan kalla det öde eller vad som helst. Men min tro på det hela, är i alla fall att man får det man förtjänar, på ett eller annat sätt - allt beroende på hur man agerar och uppför sej.

Så den tredje av mina frågor idag är...

Var är du Karma? Jag behöver dej nu!!! För att få svar, vägledning och lite hjälp på traven...

Idag har vi uträttat en sak efter jobbet, livskamraten och jag. En stor och gemensam angelägenhet. Vi hade ingen chans att utbyta åsikter under tiden, men väl när vi kom hem!

Tack och lov så stod vi enade i den fråga som kommit upp. Båda hade samma känsla, intryck och upplevelse. Så jäkla gott att vara synkade på det sättet. Nu är det bara att invänta nästa gemensamma angelägenhet, för att se vad det kan ge!

Jag vill inte tala om vad det handlar om än, det ger sej med tiden. Men jag är glad att jag har livskamraten vid min sida - och i mitt hjärta!

Jag tänker inte ställa fler frågor nu, för jag vill inte oroa dej som läsare med att helt gå ifrån mina principer. Jag ska hålla mej till det vardagliga och känslomässiga dravel jag brukar skriva. Det är lugnast så!

Var sak har sin tid, och tids nog kommer förändringarnas vindar att blåsa. Kanske till och med storma!

Nu är det soffhäng som gäller, för imorron ska jag göra en undersökning som oroar mej lite smått. Som tur är så följer livskamraten med och "håller handen". Det blir som det blir...

Trevlig tisdagkväll på dej.

Tack för att du tog dej tid att läsa det jag skriver.

Jag återkommer...