Tänka rätt... och en önskan om förändring

Hade ju tänkt att ha ett tema varje månad - januari var det hopp, i februari dröm och nu i mars, upp till idag, så var det energi. Men se där tog det stopp. För med den tanken, så kände jag mej väldigt begränsad. Och är det nåt jag inte gillar, så är det att vara begränsad. Av regler, av vana, av outtalade anledningar.
Nej, inga självpåtagna, eller av andra påtvingade måsten!
Så nu är det slut med energitemat.
 
Men jag ska villigt erkänna, att dagen idag gett mej massor av energi. Var ju på den där kick-offen som jag berättade om igår.
Dagen började med morronstress, på grund av min motvilja till dessa 'samlingar a la fårskock'. Sen kom det magonda och ångesten. Bet mej i läppen och intalade mej att jag skulle fixa det, trots att magkänslan sa nånting helt annat.
 
Hämtade upp Bästaste, letade parkering över halva stan, hittade en, promenerade i morgonkyla till platsen för dagens evenemang. Där var alla kända och okända ansikten inom vård & omsorg - väntande på det som komma skulle.
Först ut på scenen var Älva-teatern. Dessa fantastiska människor, med sina underbara gåvor. Dom gjorde ett framträdande som fick tårkanalerna att starta upp.
Med fuktade ögon kände jag både glädje, ödmjukhet och stolthet, av att få vara en del av detta. Guldkorn i vardagen!
(naturligtvis så la fånens kamera av, så några fina bilder på uppträdet blev det inte - bara en när det var klart...).
 
Sen tog verksamhetens högsta höns - en tupp 🤣, över filmduken och mikrofonen. Det var information om både det ena och det andra. Vissa bitar fastnade, andra rann av som vatten av en gås...
Belöningen blev en god fika i halvtid!
Fräscht och genomtänkt, med både nyttigt och gott. Inte var det fel med lite frisk luft heller!
 
Sen kom ytterligare ett guldkorn - brandmannen Lasse Gustafsson. Med träffsäkerhet och humor, berättade han sin historia, från det att han förolyckades i en brandexplosion, till idag. På ett alldeles unikt sätt höll han den röda tråden, i en berättelse som pendlade mellan skratt och tårar.
 
Temat var lagt på kommunikation och bemötande - något han vävde in i sin story på ett naturligt och underfundigt sätt.
 
Det handlade om att se saker och ting ur lite andra perspektiv. Att ändra synsätt, attityder och sina egna fördomar
(och till viss del, sitt språk).
Han ritade upp och berättade om kommunikationstrappan -
en relativt enkel skiss på något som kan vara väldigt svårt -
att kommunicera, människor emellan.
 
Hela hans framförande, gav så mycket aha- och igenkänningsupplevelser, så hjärnan gick på högvarv.
Jag kunde relatera till många situationer i mitt eget liv,
när han förklarade innebörden av dom sju "för"-stegen:
Förkasta, Förneka / Försvara, Förklara / Förstå, Förändra och Förädla...
 
 
Det blev så enkelt att förstå vissa situationer i livet, endast med denna "talande" stege till hjälp. Så enkelt, och samtidigt så smärtsamt. Men så är det väl alltid när "pengen trillar ner".
 
Summan av förmiddagen, var i all fall positiv. Från en ångestladdad morgon, till mild förtvivlan, följt av glädje och kärlek och avslutad med välbefinnande, trots allt.
Träffade många go'a kollegor också! Så, inget ont som inte har nåt gott med sej.
 
Resten av dagen rullade snabbt på.
Medan hjärnan nog fortfarande var kvar i 'föreläsningssalen'...
Men, med humor och skratt och lite lagom bus, så gick eftermiddan också.
 
Av bara farten, så blev det några lådor packade när jag kom hem. Gick igenom alla skor och stövlar och tänkte gallra lite, innan jag la ner dom i kassar. Det blev ett enda par som inte får följa med i flytten!
 
Nåja, vi har en plan!
 
En plan att göra om ett källarförråd till typ klädkammare. Så det ska nog bli bra i sista änden. Sen är det ju inte uteslutet att det kan bli en ny gallring när man packar upp lådor och kassars innehåll...
Det är nog ganska nödvändigt 😊!
 
Men vi hann med en sittning på stentrappan också, innan tröttheten kom smygande.
 
Fjädermannen ful- och fineldar, medan jag slappar, iförd en stor täckkappa, mysbyxor och joggingskor.....
 
En cigarill och en älg var inte heller så pjåkigt!
Men nu är det nattinatti och tid att smälta dagen
och dess händelser.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fotnot:
En tanke och reflektion.
Jävlar vad jag önskade att vi hade kommit längre än till konfrontations- och diskussionsnivån. Men situationen förblev olöst och utvecklades åt ett håll som inte gynnade någon. Händelser som inte var speciellt genomtänkta, tillsammans med ord som blev till sår, resulterade i ett onödigt och destruktivt kaos.
 
Det är lätt att tänka rätt när man fått tänka till!
 

Kommentera här: