Fjäder

Karma rider genom tillvaron. Hon hugger där det ska huggas och hon delar ut dom pisksnärtar som behövs. Hon sköljer honungsmjölk över någon och regnbågslycka över andra. Hon ser inte mellan fingrarna.

Alla som ska, träffas av hennes godhet/hårdhet.

Karma finns - tro inget annat.

 

Du kanske inte väljer att kalla det Karma, utan nåt helt annat..

Öga för öga - tand för tand,  gör mot andra så som du vill att dom ska göra mot dej, paybacktime, som man sår får man skörda, som man bäddar får man ligga....     Ja, det finns många uttryck om det hela.

Själv tror jag på Karma.

 

Hon är fan inte snäll ibland, men då beror det väl på att man förtjänar just det.

Andra gånger är hon gudagod och kan få en att känna tacksamhet och lycka.

 

Att hon låter människor få sin skadeglädje och sitt hämndbegär tillfredställt, är väl bara en del av konserkvenserna av det hon gör - och beror enbart på vad iakttagaren ser/hör/upplever. Karma är aldrig elak eller orättvis - hon levererar!

 

Ibland kommer hon i "rättan tid" - ibland får man vänta och vänta och vänta.....

Men hon kommer!

Var så säker!

 

Ibland hoppas och tror man att man slipper henne - men vänta bara....!

Hon kommer!

Var så säker!

 

 

Det handlar bara om hur vi beter oss i livet - i vilken form hon väljer att komma till oss.

 

Bara i år, så har jag träffat henne ett flertal gånger.

Hon har berett mej nöje och hon har skakat om mej rejält.

 

Det var trevligt/tillfredställande dom gånger hon gav mej nöje - det var å andra sidan nyttigt/lärorikt dom gånger hon gav mej en näsbränna och skakade om livet!

För det får man faktiskt säja att hon är bra på - att skaka om folk.

Både som för- och nackdel!

 

Det finaste är, att hon kan få en att uppleva och fatta sånt som man inte trodde man skulle känna eller behöva gå igenom. Det gäller bara att förstå att det är hon som kommer - och att hon gör det av kärlek - oavsett om det är via honungsmjölk eller hugg!

Det viktiga är att var och en kan förstå varför hon kommer!

Att man kan relatera till gott eller ont man gjort.

Det brukar aldrig vara svårt!

 

Det enda som krävs är en skopa sunt förnuft, en dos självkännedom, ett hyfsat bra minne och en jävla massa kärlek till livet, sej själv och sina medmänniskor!

Skulle tro att det finns folk som tror på Gud, på ungefär samma sätt. Men det vet jag inte - det var bara en tanke som slog mej i nuet. Jag kan ju inte relatera till något gudstroende, då jag inte själv tror på det viset.

I mina ögon är Karma mer rättvis, än den/det som kallas Gud.

Men återigen - det är min egen personliga tolkning av dessa två fenomen.

 

Som dom flesta (alla) av oss, så kan jag bara utgå från mej själv och mina egna tankar och känslor. Det är dom som format (och formar) mej till den jag är. Hela tiden. Under en ständigt pågående process.

Det har aldrig varit som det alltid har varit - var nåt jag läste nånstans. Det var så förbannat bra skrivet/beskrivet tycker jag. En ständigt pågående process...

 

Jag önskar jag kunde lyfta telefonen och ringa ett antal samtal idag. Men, för det första så finns det inga telefoner "i himlen" och för det andra så skulle han/hon, som jag tänkte ringa till därefter, inte svara (det vet jag utan att prova!). Fast jag skulle önska att han/hon kunde göra det ändå....

För det tredje så orkar jag inte!

 

Jag har varit hemma från jobbet några dagar, och däri ligger orsaken till att jag inte orkar. Magen har gjort sej påmind och jag har sovit och vilat bort en massa timmar. Men jag har även suttit vid datorn och skrivit emellanåt. Skrivit sådant som är bra för själen att få ur systemet, genom att sätta ord (i det här fallet bokstäver, som blir till ord) via tangentbordet.

 

Ingen kommer någonsin att få läsa det jag skrivit. Det är inte menat som nån sorts underhållning för någon, utan enbart ett sätt för mej, att komma vidare i vissa saket. Det hjälper mej att sätta ord på mina tankar.

Inte alltid verbala ord, då det kan bli fel i stundens hetta - men genomtänkta och välformulerade ord på ett papper/dokument i datorn. 

 

Jaja, här sitter jag och "pratar". Magen skriker - den här gången är det efter mat.

Så jag ska placera kroppen i köket, framför spis och bänk. Där ska jag försöka skapa nåt lockande som lilla maggen kan tolerera.

 

Utanför mitt fönster blåser vindarna. Det kommer vatten från skyn och himlen är jämngrå. Efter maten ska jag återvända till min säng. Den tryggaste platsen på jorden just nu.