Fjäder

Energinivån är ständigt låg
så det gäller att hushålla med det lilla jag har.
Igår var det dock en sån där dag, som tillförde massor!
Tog en roadtrip tillsammans med Bästaste.
Resan gick till Skara, där jag hämtade min gamla (1962) symaskin som varit inne på service.
En supertrevlig ägare av symaskinsaffären tillförde lite extra energi.
 
Sen roade vi oss med att kika in i ett par secondhandbutiker.
Är på jakt efter ett köksbord och fyra stolar.
Vi såg många olika varianter, men hittade inget som jag föll för.
Blev en kopp kaffe och en god liten kaka istället...
 
 
Vi fortsatte resan till Götene, för att besöka deras andrahandsaffär också....
 
                       
 
Där samsades gammalt och nytt sida vid sida, och Bästaste hittade en möbel som föll henne i smaken.
Kul att det inte bara är jag som handlar när vi är ute...  
 
Ja, det var en supertrevlig dag, med många go'a skratt.
Det är värdefullt att ha en sån fin vän som hon!
 
 
För det är inte alla som får mej att må bra.
Dom flesta.
Men inte alla...
 
 
Men jag känner mej lyckligt lottad, som har så himla fina vänner.
Dom där andra är som ett skoskav, en sten i skon. Irriterande med sin blotta närvaro.
Lika bra att tömma skon och plåstra om skavet....!
Så var det löst!
 
På jobbet tycks rosa gå som en tråd genom tillvaron - vi sydde ett sånt här häromdagen...
 
 
Pannband?    Strumpeband?   Armband?     What?
 
 
Näää.... En rattmuff!!!
 
Så har vi något betydligt vackrare rosa också....
 
 
Ett av fruktträden ute i vårt växthus har börjat att blomma. Trots den låga temperaturen nattetid.
Den doftar honung och vi har pollinerat, med känsliga fingrar och en mjuk pensel...
Hoppas det resulterar i goda frukter.
I fjol ramlade karten av efter en tid, så vi får tro att det blir bättre i år.
Förra året var ju ett skitår, på (nästan) alla plan - så nu kan det bara bli bättre!!!
 
I det som tidigare var en härlig trädgård, med sittplatser och planteringar,
försvinner det nu mer och mer.
Vi monterar ner tio år av våra liv, både inomhus och utomhus.
Här låg tidigare "bryggan" - ett lummigt och skönt litet krypin,
där vi njöt av solnedgångarna under många sköna kvällar.
 
 
Och utsikten från stentrappan, där vi förr hade pergola och växtväggar, fyllda med blommande växter -
ser ganska kal ut...
 
 
Men....
 
Allt förändras - vi också!!!
 
Det gäller att inte tappa taget!
 
Utan njuta av det som är och sker!
 
Man får vara tacksam för livet!
 
Även om det är lite uppochner ibland!
 
Och man blir lite tillufsad på vägen.
 
Det viktigaste är ändå att ta vara på det goda i livet!
 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress