Jippiiie...eller...

...också INTE ! ! !
Nu ligger livskamraten i feberyra. Kom snabbare än tåget (vilket kanske inte säjer så mycket, med tanke på hur dom brukar gå...). Men troligtvis så tog det knappt ett dygn från det att han blev smittad. OM nu smittan kom därifrån vi tror - en pratstund ute på en trappa med fina grannen, som insjuknade senare igår. Ja, sicket elände!
Tur att jag står på benen i alla fall - tar i trä och korsar fingrar och ber till hoppas jag klarar mej från detta!
Han började låta redan på eftermiddan. Hostade så jag trodde han skulle få upp både lungor och lite annat :(
 
Min egen dag blev inte så jävla glad som jag trodde heller. Naturligtvis väcktes demonjävlarna och naturligtvis satte dom igång vibrationsapparaten i kroppen. Så det blev fåtölj, bok och pillerill. Så har min dag sett ut. Väldigt stillsam!
 
Dagen guldkorn var det underbara telefonsamtal jag fick från Bästaste i kväll. Sååå himla skönt att höra hennes röst och få prata lite vardag och en massa annat. För hur taskigt jag än mår, så springer livet på som vanligt därute.
Därute, utanför väggarna på min borg, där jag förskansat mej i trygghet. Men en vacker dag så ska den här fula och darriga larven bli en vacker och stark fjädril, och flyga ut i livet igen - SÅ DET SÅ!