Fjäder

När man inte tror att det kan bli värre,

vad händer då?

Ja, gissa!!!

 

Det blir NATURLIGTVIS värre!!!

Så klart!

 

Varför skulle det inte bli det?

Jag menar, var går gränsen för vad en människa orkar och klarar?

Nån som vet???

 

Du som följer min blogg, vet att jag har saknader och sorger i botten. Som sedan snabbt fylldes på med elände, nya saknader, och en hel massa mer jävla negativt elände.

Hur mycket ska man klara egentligen, innan man ger upp???

 

Idag är det första gången jag som jag tänkte att - nu får det fan vara nog - jag klarar inte mer!

På riktigt!

 

Kan undra vem det är som sitter med Woodoodockan och leker?

Måste vara någon som hatar mej av kropp och själ.

Har jag verkligen gjort någon så illa i detta livet, att jag är värd allt det som händer nu?????

 

Är det så, så kan jag förstå varför det händer.

Fast jag skulle i så fall uppskatta att vedebörande gav sej till känna, så att vi fick prata...

För det ska jag säja, att nu är det fan på gränsen

 

I eftermiddags kom det jag minst anade. Jag fick ett besked som jag verkligen inte väntade mej. Jag som trott att detta varit tryggt och säkert...

Nope!

För kan det gå åt helvete, ja då gör det det!

 

Där gick min reservplan käpprätt åt helvete!

Funderar allvarligt på att ge upp saker och ting för att det ska bli lugnt i framtiden.

Fast sen å andra sidan, vad fan är framtiden? Finns det nån sådan? Eller är allt detta som sker nu, bara en vägvisning till ättestupan?

 

Ja, du må ursäkta mej, men det känns som om livet förlorat sin mening!!!

 

Borde kanske inte sitta här och skriva, när jag mår så jävla skit och känner mej så ledsen, men det är som du som brukar läsa min blogg  vet innan - detta är min ventil. Utan den klarar jag mej inte

 

Idag hoppas jag att den hjälper mej att hitta nån mening i det hela. En mening att fortsätta med det jag gör och står för...

 

Jag önskar att den som dog inte hade dött, att den som försvann inte hade försvunnit, att jag inte hade varit så jävla godtrogen som jag är...

Förlåt mej, men nu har jag tänkt att bryta ihop - för imorron måste jag vara stark igen.....

 

Och vad det gäller dom fula orden och svordomarna jag varnade för i rubriken......