MENY
10 januari 2024
För er som undrar hur det gick...
Jag fick tag på en kvinna som jag hade ett bra samtal med, angående städningen hos min vän på landet. Hon var liksom jag, av det äldre gardet och vi hade en hel del att prata om.
Vi talade om vikarier, om folk som jobbar sina timmar enbart för att få ut lönen, om anställda som lägger ner själ och hjärta i sitt arbete, och hur svårt det kan vara för dom som är äldre inom yrket, att nå fram till en del yngre med råd om hur man bör utföra arbetet, utan att det blir ansett som gnäll... (vilket i sej är helt vansinnigt. Det måste ju finnas arbetsbeskrivningar, utbildning och sunt förnuft!)
Men grunden i samtalet var att vårt klagomål kommit fram och att det skulle tas vidare.
Så nu är det bara att släppa detta, med förhoppningen om att det kommer att bli bättre.
Vad skönt det är att "hamna hos" någon som faktiskt bryr sej. Som lyssnar och som har vettiga saker att tillföra samtalet - samt ett vänligt och trevligt bemötande.
Oftast när man ringer någonstans nuförtiden så möts man av en telefonsvarare (det gjorde jag ju vid första försöket). Om det inte är en röstbrevlåda så är det en svarsröst som rabblar en inspelning. Denna svarsröst brukar komma med ett antal val man ska göra, och så ska man trycka på respektive nummer för det man önskar. Har man otur så upprepas detta med nya alternativ när nästa svarare tar vid. Sen får man sitta och vänta. Antingen sitter man där och väntar, till nån jävla pausmusik som sticker i öronen på en, eller till en inspelad röst som upprepar att dom strax tar emot mitt samtal, och tack för att jag väntar! Alternativt - du står fortfarande i kö, din plats i kön är sjuhundrafemtiotvå och vi har två personer som tar emot alla samtal...
Eller också ger man bara upp och slänger på luren - nej just det, det kan man ju inte göra....man trycker helt enkelt bort samtalet med ett irriterat pekfingerknäpp.
Det är inte lika vresigt och tillfredsställande att trycka bort ett samtal, som det var att verkligen slänga på luren 😅
Det är i alla fall väldigt sällan som det är en människa av kött och blod som svarar i andra änden.
Den lyxen är bortrationaliserad sedan många år.
Nu är det ju som tur är inte så ofta en pensionist behöver ringa samtal till myndigheter eller statliga inrättningar. Vi har ju liksom kommit förbi det - om vi har tur. Men det händer ibland, och då får man ta det för vad det är - ett nödvändigt ont 😉
Kinneviken, Kållandsö och Kinnekulle sett från stranden vid Framnäs
Sen jag sist var inne här och skrev så har det blivit vad jag kallar 'riktig vinter'. Marken är snötäckt och isig och tempen har krupit ner under minus 10. Dom senaste dagarna har även bjudit på sol, en januarisol som ökar i styrka. Rimfrostiga träd som badar i solsken är en vacker syn...
...även när solen gått ner och det skymmer.
Undrar vilket nummer i ordningen detta foto på slottet skulle få, om man räknade alla bilder jag tagit på det genom åren...😅. MEN, det är ett tacksamt motiv! 🙏
Slottsviken var också igenfrusen...
och några dagar har man kunnat se en stor tjock molnbank komma rullande för att skymma den blå himlen.
Ja, idag blir det mycket snöiga och kalla bilder, för jag älskar verkligen detta!
Lidan är frusen och har ett sprickmönster i zickzack...
Vågorna har slagit in vid Vänerstranden och gjort tjocka isbildningar på tunna grenar och strå.
Vid Blombergs hamn, nere hos Sigrid, var hela viken igenfrusen idag.
...och vi grillade korv vid den fina grillplatsen som finns där - dagens middag 😃
Inte långt från oss åt hjortarna.
Kinneviken mot Kållandsö badade i regnbågsskimrande ljus över snötäcket - Magiskt vackert! 💜
Varenda litet grässtå, varenda liten gren, var täckta av frost- och iskristaller 😍
💜
Husaby kyrka var frusen och kall...
...och den fantastiska murgrönan var vitpudrad och krispig.
Till och med en sketen vägkorsning, som inte har mycket i övrigt att erbjuda, blir vacker i solnedgång och kyla 💜
Jag kan bara inte se mej mätt på vinterkyla när den kommer i den här skepnaden 💜
När vi var uppe vid Blombergs hamn och grillade, så hörde vi motormuller i fjärran. Troligtvis en båt sa vi då. Sen såg vi något vi uppfattade som en isbrytare och en större båt långt, långt ut...
När vi kom tillbaka till stan, så kom vi samtidigt som isbrytaren och fartyget kom in i hamnen...
Härligt med en levande hamn! ❣
Det har verkligen varit en skön dag idag. Flera promenader, mat ute i friska luften, skönhet som varit helt magisk och härlig luft att andas. Och allt detta tillsammans med mannen i mitt liv 💖. Nu ska jag avsluta denna sköna dag med att ta årets första glas öl. Det känns som en bra idé att fira en sån fantastisk dag!
Och det bästa med allt är att, det har inte hänt nåt himlastormande eller speciellt - vi har bara förmågan att njuta av det enkla i tillvaron. Det är stort!
Så jag säjer -
Stop!
It's a sign up there!
Slow down and enjoy the moment.
You never know when the moment is gone!
Because....
Jag tror att det är jätteviktigt att vi tar vara på dom små stunderna. Ännu mera nu, när massmedia vill skrämma oss med alla möjliga scenarior.
Det handlar om ekonomi, hälsa och krig - bland mycket annat.
Men dom vet hur dom ska tvinga oss till rädsla och lydnad, så att dom som sitter överst i världsmakten ska få ha kvar sin makt över oss.
Vi är så lättlurade och lättledda vi vanliga människor.
Se bara hur det är med lasarettet i Lidköping och vad som sker där/här.
Någon med makt, avsaknad av både empati och sunt jävla bondförnuft har
saboterat för alla människor i denna och omkringliggande kommuner - och det får fortgå!!! 😠
Om vi ska orka med allt det som händer runt oss, vare sej det är lokalt eller globalt, så tror jag att vi måste ändra oss big time...
Vi måste lära oss att ta hand om varandra, ta vara på dom goda stunderna och -
vi måste lära oss att säja ifrån!!!
Snart räcker det inte att slå näven i köksbordet och förbanna allt och alla.
Även om det är det vi svenskar är jävligt bra på....
Ensam må vara stark -
men tillsammans kan vi göra underverk!
***
När jag var på ICA- Hjertberg idag för att hämta ut ett paket, så fann jag en kyl och en hylla intill mej när jag stod i kön. Dessa bar namnet Matholken.
Eftersom jag helt missat detta innan och inte visste vad det var så googlade jag...
Jag är djupt imponerad - hoppas verkligen att det ska fungera - och hjälpa människor.
Varför har det inte skrivits om detta?
Det borde ha varit ett stort uppslag i vår lokaltidning!
Eller har jag missat nåt??
Bara att se till att det finns basvaror där som behövande kan ha nytta av!
💛 Tillsammans kan vi göra underverk! 💛
Det där var allt för idag.
Tack för att du tittade in i min lilla blogg!
På återseende!
// Fjäder
0