Hoppas hopplösheten hoppar åt helvete!

Tre dagar kvar på januari, och tre dagar kvar på det tema jag har i mina rubriker - en för varje månad i år.
Rubriken som gått som en RÖD tråd i januari har varit HOPP, om nu någon kunnat undgå detta hopplösa faktum.
 
Hopp kan innebära mycket.
Det lär vara det sista som överger en, när förtvivlan och sorger växer över ens huvud, eller det känns som om allt är på väg att gå åt helvete, eller rent av ta slut.
Hoppet, kan vara guldkornet som får en att stå ut, i stunder då allt annat försvinner.
Det kan vara den där lilla, lilla gnistan, som aldrig riktigt vill slockna, även fast man nog innerst inne "vet".
Utan hoppet, skulle vi inte klara det!
 
Böjningarna av ordet hopp, och dom olika innebörderna av detsamma, är många.
Men jag hoppas du fattar, utan att jag ska behöva ta upp alla här. Jag hoppar hellre raskt till nästa ämne...
 
Som får bli garageloppisen. Nu har vi haft öppet för andra söndagen i år. En liten klick människor valde att besöka oss. Så få att jag började fotografera saker, för att senare lägga ut på min ANITA FJÄDER - Hantverk & Smycken-sida på facebook. Precis när jag hade fotat barnböckerna, så kom det en kvinna och köpte en bunt. Kul!
Det kanske är så man ska göra för att få sålt - Ska nog ta kort på mer.....
Har i alla fall tagit ut en klädställning i garaget, och börjat att plocka lite i klädkammaren. Det går trögt!
Men, det ska nog funka. Bilder med prisförslag kommer att finnas på sidan jag nämnde.
 
Ja, det är mycket med det jordiska, som dom gamla säjer!
 
 
 
Igår var vi ute och trampade frusen jord uppe på Kinnekulle. Det var otroligt vackert - och jag var otroligt nedstämd och sorgsen. Det bara kom, när vi närmade oss platsen för vår promenad 
 
 
Kunde inte stoppa tårarna, som bar strilade ned för kinderna - helt utan synbar anledning.
Inte synbar, men kännbar. För det kändes som om hjärtat skulle stanna, när vi gick där och alla fina minnen rullades upp som en film i mitt huvud och känslocentra.
           
Men man har inte roligare än man gör sej... och man måste i alla fall försöka....!
Minnen som är så värdefulla - av situationer som en gång var en enkel och naturlig verklighet.
 
Vi vet så lite om vad som kommer att ske, därför bör vi vara rädda om varje sekund vi lever. Förvalta varje stund på bästa sätt och göra så gott vi bara kan.
 
Efter en timmas promenad och ett par piller som legat som akuta vid-behovs-piller i min plånbok, så kändes det något lättare. Men känslan av vemod ville inte släppa mej på hela kvällen, så det blev en tidig kväll i säng.
John Blund var mej nådig och jag kunde somna och sova gott.
 
Då var fredagen trevligare. För då var det en dag uppåt.
Ja, jag har ju sagt att jag är som en jävla berg- och dalbana nu för tiden...
Livskamraten och jag var nere i staden och gjorde ärenden tillsammans. Sen avslutade vi besöket i staden med thaimat och en kall (ja, inte livskamraten - han körde!).
Det var både gott och trevligt. För det är långt mellan gångerna som vi unnar oss att gå ut och äta (eller göra nåt annat kul heller för den delen), men det ska bli ändring på det.
Vänta bara. Jag jobbar på mej själv!

 
               
 
 
Mera matbilder....
Gårdagens frukost ute på stentrappan var både god och färgglad!
 
 
Och idag blev det bakad potatis med massor av härligt vitlökssmör till middag.
 
Tack och lov så har det känts riktigt vårlikt dom senaste dagarna. Det både luktar och låter vår. Och när solen har lyst med sin närvaro, så har det även känts vår. Underbart...
 
 
Nu borde jag väl kanske ta och göra nåt vettigt, dom sista timmarna som är kvar av dagen. Det finns ju lite att välja på....   Kan dock inte förmå varken kropp eller knopp till att engagera sej i nåt. Så det får bli en stund vid fejjan, lite soffhäng och sen i säng. Inte illa det heller.
 
Ska mentalt förbereda mej för nästa veckas stora vinst på Eurojackpot (potten är uppe i 890 miljoner!).
Skulle vara en kul grej att få en del av dom!
 
Nä, nu ska jag inte sitta här och babbla längre. Ses vi så ses vi...
Ha det!
 
  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
    
 
 

Kommentera här: