anitafeather - Tankar

Är det bara jag som tycker att det tekniska blir konstigare och konstigare? Eller också så är det just mina prylar som krånglar och ger konstiga meddelanden...

Fast nu för tiden så vet man ju faktiskt inte om man har nån liten jävla "bugg" liggande i bakgrunden eller inte. Nåt som ställer till och fuckar upp det man håller på med.

Nåja, jag är glad varje gång det funkar - får vara nöjd med det! 🙃🙂

Annars då? Har du det bra? 😉

Själv måste jag säja att jag är nöjd med tillvaron, efter att nu varit pensionist i ett och ett halvt år 😍

För helt plötsligt är det jag som är den som bestämmer! Inga så kallade chefer eller andra småpåvar som kan komma med krav man inte orkar leva upp till eller gillar.

Nej, mitt liv - mina val 🙏

Önskar fler fick ha denna känslan när man ser all stress och alla dom krav som ställs på oss människor. För visst vore det underbart om alla fick slappna av, ta't i sin egen takt och verkligen välja!

Ser redan hur julkarusellen börjat ta fart ute i samhället. Inte minst på alla nätsidor som vill sälja, sälja, sälja. Stackars all människor som är nedtyngda av måsten och förväntningar som dom ska leva upp till. Utan att egentligen varken vilja eller orka. Eller ha råd, för den delen!

Tänker på det här med julklappar till exempel. Nu för tiden duger det sällan med en enkel klapp som man knåpat ihop själv på lediga stunder. Nej, det ska vara dyrt och extravagant. Nåt som kan visas upp för mottagarens vänner och bekanta och kunna skrytas över...

Till vilken nytta?

För det är ju så, tycker jag, att givandet i sej är den stora grejen. Men att behöva försaka annat, kanske handla för lånade pengar och bara ge för att det förväntas så, det förtar det hela. Då finns det ju ingen glädje och spontanitet kvar. Inget av den där äkta glädjen i att både ge och få.

Nej, där har Mammon förstört för oss. Allt handlar mest om pengar i dessa dagar. Den som har mest och dyrast grejer vinner...

Sen kan man ju fundera på vad man vinner?! Och om man på något sätt blir lyckligare av alla prylar vi omger oss med!?

Nej, enkelheten i det lilla, i det spontana och äkta - det vinner stort för mej.

🙏

Idag när jag vaknade så var marken täckt av ett tunt snötäcke. Ja, inte bara marken. Det var pudrat över träd och växtlighet också. Det gav en varm känsla av någonting sen barndomen, att se denna första snö ligga som ett flor över "nejden" 😊

Nu håller det redan på att smälta bort och den där känslan jag fick försvinner så sakteliga. Men det var ett skönt ögonblick.

När man inte har några måsten, tider att passa eller andra krav, då kan det vara rätt skönt att få njuta av såna små vardagliga ögonblick. Guldkorn.

💛

Igår njöt jag av höstfärgerna som fortfarande hänger kvar på vissa ställen. Vi var ute på Kållandsö, Bästaste och jag - och där var bokskogen klädd i en varm rödbrun nyans. Nästan samma som på den duffel jag hittade på en loppis för ett tag sedan....

Jag bara älskar färgen!!!

På tal om färg, så har jag hållit på att måla på ett par jeans ett tag nu. Hittade ett par "flong nya" på second hand - som passade min numera lite yppiga lekamen...😜

Enda felet var att dom var mörkblå - och är det nån färg jag inte gillar, så är det just mörkblå. Så det var jag ju tvungen att göra nåt åt...

Slängde in brallorna i tvättmaskinen, tillsammans med blekmedel och vatten. Körde ett par vändor med programmet, och lät dom sen ligga kvar i det blöta över natten.

Resultatet blev ett par minst sagt flammiga jeans 😅

Mörkblått varvat med snyggt utvättade partier, i dom mest fantasifulla mönster. Så det satte ju igång min fantasi. Resultatet blev ett par handmålade jeans som nu ska fixeras genom strykning innan dom håller färgen, så att säja. Man har inte roligare än man gör sej och jag älskar att ha lite annorlunda grejer. Min egen design 😋

Med detaljer i blått och vitt...

Nu fick jag ju lite 'blodad tand', så jag har redan börjat titta mej omkring efter annat att måla på...😂

Får se vad som händer...

Men först kanske man skulle ta tag i dagen genom att ta sej ut genom ytterdörren. Den kyliga luften känns skön när man kan svepa in sej i en varm, rostbrun duffel...🤗 🖤 😉

Sen får kreativiteten ta vid...

Var nere i källaren och letade efter en sak nyligen, när jag hittade en bunt teckningar från jag var liten. Över femtio år gamla, låg dom där i en låda...

Självporträtt av en sju-åring! 😀

Familjen - ritad av en Fjäder på sex år - fast då kallade mina föräldrar mej för 'Snöret' eftersom jag var så lång och smal..... 😉

(ja, jag sa ju att det var längesen... 😂)

Kul att se att jag skrev som jag pratade, liten smålänning som jag var!

Ja, ibland kan det vara roligt med gamla minnen. I alla fall när dom kommer i bilder.

För övrigt får man lära sej att sålla...

Önskar dej en bra lördag, med många små guldkorn att bevara 💛

Kram o hej från mej,

Fjäder