Det vill säja - han har styrkelyft som sitt stora intresse.
Det har han haft i femtio år, som medlem i Lidköpings SportKlubb. Där har han lyft skrot i snitt tre gånger i veckan under dessa femtio år. Han har arbetat ideellt i styrkelyftarnas förening ungefär lika länge. Varit domare i tävlingar (vilket han också har licens för), varit drivande i att arrangera styrkelyftstävlingar och sett till att allt fungerat.
Det har varit ett sammansvetsat gäng i klubben, som jobbat för att den ska kunna finnas - leva och överleva. Goda vänner och lyftarkamrater. Dom har jobbat i med- och motgångar. Ställt upp för varandra och hjälpts åt med det mesta.
När jag träffade min livskamrat för trettiotre år sedan, så stod han och ett par andra medlemmar i klubben och sålde lotter i en vagn på torget. För det var sånt man gjorde för klubben. Man ställde upp och gjorde vad man kunde. Det var många som hjälpte till på den tiden!
Under dessa trettiotre år som vi varit tillsammans, så har LSK och träningslokalen alltid varit nummer ett (- ja, efter mej förstås 😂). Han har tränat kvällstid efter jobbet, ibland på helger och dagtid då det fungerat.
Hela tiden har träningslokalen varit som ett andra hem, där han trivts och mått bra. Det har blivit som en del av honom, en livsstil.
Tänk dej själv att ha samma intresse och utöva det, i femtio år!!!
Med styrkelyftandet kom även ett stort intresse för kroppens fysik, muskel- och kostlära, mentalt mående och träning. Det har liksom gått hand i hand alltihopa och han har med all kunskap om detta kunnat ge tips och råd till andra som börjat att träna hos föreningen. Jag vet inte hur många träningsprogram han skrivit under åren. Dels för sin egen del, men mest till andra, för att hjälpa dom att bygga upp sina kroppar på rätt sätt. Gratis. Bara för att han kunnat! Och för att han brunnit (och brinner fortfarande) för fysisk träning och det goda det medför för människor.
Eftersom LSK har nolltolerans vad det gäller droger, så har han även varit engagerad och fått utbildning genom styrkelyftarförbundet om detta. Samarbete med andra föreningar har även detta varit en del i det arbete som lagts ner. Det har varit grupper som kommit från andra idrotter och tränat i klubbens lokaler och fått tips och råd både om själva träningen, men också om vikten av rätt kost och övrigt leverne.
Jag säjer inte att han gjort allt detta själv - nej, det har varit en kärngrupp som delat uppgifterna och sett till att klubben fungerat. Helt ideellt.
Varje sport- och höstlov har han och andra medlemmar tagit ledigt från jobbet för att kunna vara i träningslokalen. Där har dom tagit emot intresserade skolungdomar, så att dom fått en prova-på-aktivitet som kunnat leda till ett intresse att spinna vidare på. Förskolebarn har fått komma och titta och prova på att lyfta små vikter.
En period så hjälpte man personal inom äldrevården att stärka sina kroppar för att klara det relativt tunga jobb dom har. Då jobbade man både på personalens arbetsplats samt nere i träningslokalen, för att dom skulle få ut så mycket som möjligt av träningen.
Återigen - allt detta har gjorts ideellt.
På fritiden har vi varit på tävlingar i regionen och som sagt, LSK har arrangerat många tävlingar i sin lokal. Det har varit både mindre och riktigt stora tävlingar, så som SM-arrangemang. Behöver jag säja att allt sånt här tar tid?
Denna tid har medlemmarna tagit av sin egen fritid, och även arbetstid då dom tagit ledigt från jobbet för att kunna förbereda, ställa iordning och i dom flesta fallen även döma tävlingarna. Man har byggt upp stabila lyftarpodier där dom tävlande har utfört sina lyft inför publiken och sen monterat ner dessa igen. Detta har dragit folk utifrån, både till staden och kommunen vid varje sådant tillfälle.
När LSK startades 1954, var det yngre män, och män över 25 år som byggde upp föreningen. Detta har sedan utvecklats till att även kvinnor, funktionsnedsatta och ungdomar gått med i föreningen och börjat träna styrkelyftning. Både som idrott rent allmänt, men även för att gå vidare och tävla. Många tränar enbart för att bibehålla sin styrka och rörlighet under ålderdomen. LSKs äldsta, kontinueligt tränande medlem är idag 84 år - och still going strong! Den yngsta är 14 år.
Så man kan verkligen säja att styrkelyft är en sport som 'alla' åldrar kan utföra, utefter önskemål och inriktning.
MEN...
Nu har "någon" bestämt att denna förening, som då funnits i kommunen och i Idrottens Hus i över 60 år, inte ska få hyra lokal av kommunen fortsättningsvis. Man blir därmed utkastade från sin träningslokal. Orsaken sägs vara att föreningen inte har tillräckligt stor andel ungdomar. För nu ska det vara mer än 50% av medlemmarna som är under 25 år om man ska få hyra (och få en subventionerad hyra) av kommunen.
MEN....
Det är fler föreningar, som faktiskt ägnar sej enbart åt ungdomar, som blivit uppsagda och är på väg att bli utslängda från sina lokaler. Då hjälper det ju inte att man har mer än 50% ungdomar, så som sägs vara orsaken till att Lidköpings SportKlubb vräks från sin lokal!
Då kan man undra vad den egentliga anledningen är!!!
Varför sitter jag nu och skriver detta undrar kanske någon. Det ligger ju inte på mitt bord så att säja.
Men det kan jag tala om att det gör!
För mannen jag lever ihop med, min livskamrat - ser hur allt det han och hans kamrater byggt upp under en livstid nu raseras av "någon" som 'sitter bakom ett skrivbord och bestämmer'.
Jag lider med honom när jag ser hur han mår av detta. Och han är bara en av alla dom som drabbas av denna vräkning - från en lokal där det pågått, och pågår - fysisk träning varenda dag. Det handlar inte enbart om träningen, utan också om den gemenskap som finns över alla åldrar bland medlemmarna.
Och då vill jag bara tala om att:
Eftersom verksamheten inte från början är uppbyggd för barn, så finns det heller inte speciellt anpassade träningsredskap för minderåriga. Dom redskap som finns får alla använda.
Det finns olika synsätt på när ett barn kan börja styrketräna. I de flesta fall av studier
så har man kommit fram till att det fungerar från 7-årsåldern, men är bra att vänta tills man kommit in i puberteten (13-18 år).
Det ska då vara övervakad och anpassad träning. Innan dess ska barn inte "lyfta så mycket dom kan" utan enbart använda lättare vikter och göra många repetitioner istället. Detta kräver korrekt övervakning för säkerheten.
Vilket innebär att varje tränande barn bör ha en övervakande vuxen intill sej hela träningspasset - både för den fysiska säkerheten, men även för säkerheten med själva utförandet, så att inga kroppsliga men eller skador ska uppstå genom felanvändande av muskler, redskap, maskiner etc.
Ungdoms- och vuxenträning (över 18 år) är något helt annat. Då är individen kapabel att själv avgöra och kroppsligen mer lämpad att träna fullt ut. Då är det upp till var och en om man vill träna enskilt eller i grupp, med eller utan någon form av övervakare/hjälp.
Om kommunen anser att styrkelyftarföreningen är en förening utan framtid, eftersom det inte är tillräckligt med unga i den - varför inte då hjälpa till och samarbeta för att få en sextio år gammal förening att leva vidare? Alla blir vi ju äldre och alla gillar, eller klarar inte av att träna på ett vanligt gym ute på stan.
LSK är inte heller någon förening som är synlig utåt på samma sätt som andra gym. Det är en lugn och trygg miljö, där man kan träna i avskildhet om man vill det - eller i en större grupp om det passar en bättre. Det är inte en förening där man "visar upp sej", utan där man tränar för sin egen skull, på sina egna villkor. Vilket gör att många av medlemmarna i LSK känner att det passar just dom. Äldre kan träna i en ickestressad miljö, precis som den med funktionshinder kan ägna sej åt träning utan att bli störd av yttre stimuli. Tilläggas ska även att det som medlem går att träna i LSKs lokaler från 07 på morgonen till 21 på kvällen - alla dagar i veckan. Detta gör att man kan hitta den tid som passar en bäst, utefter dom förutsättningar man själv har.
Jag är övertygad om att om inte möjligheten att träna hos LSK fanns, så skulle många sluta att träna helt. Detta skulle vara en ren förlust för både den enskilda människan och för kommunen. Men mest för den som slutar att träna - en värdeförlust när den behövs som bäst.
Som alla initierade vet så kallades LSKs träningslokal för
HULKEBOA "förr i tiden".
Nu har jag försökt att få ur mej något av det som ligger och gnager i mej dagligen. Om du vill så får du gärna dela inlägget/bloggen, för jag vill att folk ska förstå vad som händer i en när såna här som jag anser, helt felaktiga beslut tas, och vad det gör med alla inblandade...
Tack för att du läste ända till slutet! 🙏🤗
MENY
0